Tynér.se

Ja inte kan jag veta hur det är för er, men det är ett ok med obeskrivlig vikt som hänger över mina axlar. Vad? Jo detta med deklaration. När jag var liten minns jag hur mormor barrikaderade hela salen och middagsbordet avsett för 12 personer med papper. Sen har tiderna förändrats och det här med deklaration skulle bli så mycket enklare. Ja det kan jag hålla med om, till viss del. Är du en nice, halvdöd löneslav så stämmer det. Berikar du däremot livet med en ynka aktiehandel, kanske äger 2-3 företag och dessutom har sålt ett hus. Då jävlar är vi tillbaka i 80-talets pappersträsk. Det är så mycket papper om än det ena och än det andra samt ett papper som förklarar det andra att man faktiskt inte minns varför vissa papper som ska ligga med just ligger med.
  Det jag gör är att anlita en bokhållare som verkar tycka detta med papper är fantastiskt och det är ju tur det. Papper hit och dit är ju inget ok i sig, men väntan på utfallet, samtalet och kanske till och med dommen från denna bokhållare är som att vänta på en tingsrättsdom, där du redan vet att dömd kommer Du bli. Frågan är bara hur hårt straffet kommer bli. Fem år i periodisering och 30 000 per år eller kanske näringsförbud, eller kanske jag till och med får tillbaka. Nja det sista har jag inte upplevt på tio år, men tänka att få slippa väntan. Bara det borde vara värt något.
  Jag sökte tröst när jag berättade om min ångest inför deklarationen och den empati jag mötte var. –Jo men får du bakskatt lär du ha tjänat en massa pengar också…
Och till viss del har ju den personen rätt, men då glömmer man att i detta landet så betalar vi statlig skatt, Pomperipossaskatt och också naturligtvis skatt på skatten. Nä ikväll ska jag ta mig en whiskey i glada vänners sällskap och jag lovar… Jag ska inte tänka på deklarationen det allra minsta.